Klädkonsumtionens miljöpåverkan

15.05.2019 kl. 18:18

Jag tänkte ägna dagens inlägg åt att kortfattat skriva om den miljöpåverkan klädkomsumtion har, speciellt fast fashion. Mycket av det jag kommer att ta upp tror jag dock många redan är medvetna om.

Enligt en färsk rapport från Europaparlamentet så har antalet klädplagg som konsumentera i EU köper ökat med hela 40% under de senaste årtiondena. Ser man till mängden uppskattas att EU-medborgarna köpte 6,4 miljoner ton kläder år 2015, eller 12,66 kg/person. Orsakerna till ökningen beror delvis på allt lägre priser och att nya kollektioner når konsumenterna i allt snabbare takt, två orsaker som fast fashion i högsta grad bidrar till. Affärsmodellen för fast fashion får ut på att kopiera stilen av premium-märken för att sedan producera egna varianter av kläderna och snabbt få ut dessa till konsumenterna. Pengar tjänar företagen genom att tillverka kläderna av material med lägre kvalitet och genom att sälja kläderna till lågt pris, men istället med stor volym. Som exempel nämner rapporten att år 2000 släppte europeiska klädföretag i medeltal två kollektioner per år, medan detta ökat till fem kollektioner år 2011. Zara och H&M sticker klart ut med antalet kollektioner som släpps, med hela 24 kollektioner per år för Zaras del och mellan 12-16 för H&M. 

Den allra största delen av alla kläder produceras i utvecklingsländer. Så har det dock inte alltid varit. År 2003 importerades 33% av alla kläder som konsumerades i EU, medan motsvarande summa år 2012 var hela 87%. Att allt större andel av alla kläder produceras utanför EU har inte endast konsekvenser för EU i form av förlorande inkomster, men även för miljön och arbetarna som jobbar i frabrikerna, eftersom utlokaliseringen av klädproduktion ofta sker till länder med lägre arbetsskydd och inte lika hårda miljökrav. På EU nivå betyder detta att klädkonsumtionen står för upp till 10% av växthusutsläppen i unionen. En stor del av textilindustrins växthusutsläpp kommer från produktionen av råvaror. Speciellt tillverkningen av bomull är problematisk ut miljösynvinkel eftersom det kräver stora ytor av land samt stora mängder vatten och bekämpningsmedel för att kunna produceras. Positivt är dock att miljövänlig bomull, som kräver midre vatten och bekämpningsmedel, hela tiden ökar.

Förutom den miljöpåverkan som uppkommer från producering av råvaror samt av själva tillverkninen av kläderna, så fortsätter våra kläder även att förorena miljön efter att de nått konsumenterna. Eftersom en stor del av kläderna som vi använder idag är tillverkade av syntetiska material, såsom polyester och nylon, så frigörs det mikroplaster som släpps ut i vattnet varje gång vi tvättar våra kläder. Dessa mikroplaster är så pass små att de inte samlas upp i reningsverk utan kommer ut i havet och misstas då av fiskar som föda, vilket gör att de även kan nå ända till människan. 

Sist och slutligen vill jag nämna återvinning av kläder. Enligt rapporten från Europaparlamentet återvinns eller återanvänds endast 20% av alla textiler i EU, men siffrorna skiljer sig drastiskt mellan medlemsländer, så det är svårt att fastställa en exakt siffra. Även om en del kläder samlas in så är det svårt att vara säker på att dessa verkligen återanvänds eller återvinns. Just nu finns det större utbud än efterfrågan för begagnade kläder, vilket gör att kläder som inte säljs antingen slängs eller skickas iväg till andra länder, oftast i Afrika eller Asien. Detta ställer då till problem i mottagarländerna eftersom det gör att lokala textilindustrier har svårt att få det att gå runt, och eftersom länderna får ta emot mycket mer än vad de kan hantera. Även kläder som samlas in för återvinning är problematiska, eftersom mindre än 1% av alla kläder kan återvinnas eftersom blandmaterial gör det svårt att återvinna kläderna.

Vad är det då man kan göra om man vill minska på den inverkan som ens klädkonsumtion har på miljön? Här är några förslag.

  • Köp begagnat. Dels sparar du pengar, dels sparar du på naturen. Dessutom så kommer du troligtvis skilja dig från mängden lite, eftersom kläderna du hittat på loppis knappast hittas i affärerna längre.
  • Man kan även hålla uttik efter klädbytardagar. Eller varför inte ordna en själv?
  • Köp kläder av miljövänligare material som till exempel mijövänligt bomull.
  • Tvätta kläderna mer sällan. Har du endast använd tröjan en dag och inte utfört något ansträngaden arbete? Då har du knappast blivit svettig heller. Kanske det räcker med att hänga ut den på vädring en stund istället?

Har du några andra tips? Kommentera gärna! :) 

Nu var detta inlägg egentligen tänkt att skrivas redan på söndagen, men deadline för min magistersuppsats kom emot så jag var tvungen att skjuta fram det lite. Även de kommande två veckorna kommer vara stressiga, so bear with me! :)

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Om bloggen
Bloggen Sustainable North är en del av ett projektarbete i kursen Hållbarhet i Norden vid Åbo Akademi. Bloggen berör hållbar konsumtion och produktion ur ett nordiskt perspektiv.

Jag som bloggar heter Daniel Rönnberg och studerar folkrätt som huvudämne och hållbar utveckling som biämne. Vill du kontakta mig, kan du skicka iväg ett mail till dronnber [at] abo.fi!